Jo, veckan har varit intressant. Jag märker att den gamla oro i kroppen som kommer fram och får en att tro att man inte gör tillräckligt, vill göra saker fortare, inte så genomtänkt och övertolkning av andra människors reaktioner, finns kvar, om jag känner mig osäker och inte får den feedback jag behöver. Känslan eller beteendet triggar impulsiviteten och jag gör nästan vad som helst för att komma bort från det, inklusive sluta den rehabplats som jag nu är på. Orsaken är främst osäkerheten kring vad jag ska göra och dålig återkoppling. Inte för att arbetsplatsen generellt sett är dålig men de har inte riktigt tid med den typ av rehabilitering som jag tror att jag behöver. Desutom är jag osäker på att det verkligen finns en sådan plats överhuvudtaget. Det konstiga är att det räcker med en bra återkoppling för att jag ska må bra, osäkerhet tar knäcken på mig.

Metamina fungerar sisådär. Om jag får i mig för mycket, vilket motsvarar 1 tablett plus en fjärdedels tablett, eller en och en halv, går pulsen upp och jag känner mig orolig och stressad. Det är ju en ren effekt av Metamina och har defenetivt med dosen att göra. Svårigheten är fortfarande att veta när och hur mycket jag ska ta och när jag ska fylla på igen. På morgon dosen blir jag fokuserad, däremot känner jag mig lika trög i huuvdet som jag kunde göra innan. Då var det kopplat till stressnivån, hjärnan slutade helt enkelt fungera. I början av medicineringen me Metamina hade jag en tydlig känsla av "rymd" i skallen, som nu är borta. Jag tror att det har att göra med ångestnivån, osäkerheten. När den försvinner genom att åtgärda det som ligger till grund för det så mår jag mycket bättre. Det släpper dock ganska fort just nu vilket får mig att fundera på om stressen driver på olustkänslan.  

På måndag ska jag diskutera med en läkare om det är lämpligt att få hjälp av någon stödmedicin framåt kvällen eller kanske under dagen. Dels för att jag behöver få ner olustkänslan (stressen), ångesten när det blir "fel" med dosen. Men också för att jag under kvällstid ska kunna koppla av, kan ju inte äta för mycket för då är jag i stället vaken för länge. Jag äter ju Imovan för att sova och har gjort det i många år. När jag tar en halv Imovan tidigare på kvällen blir det lugnare.

Å jag som hade tanken att kunna släppa så mycket av medicineringen som möjligt. suck. suck. Det hade räckt alldeles utmärkt med att bara behöva äta Metamina.

En annan sak med Metamina är att den skärmmer mig lite, det är ju på gott och ont att man inte riktigt känner igen sig själv. Som jag skrev tidigare så kan det innnebära att man ska sätta nya vanor, men det kan ju också vara tecken på en allvarligare depression. Har svårt just nu att avgöra om det är början på en nedåtgående spiral, inte bara när det gäller häslan utan även livet i stort, arbetsmässigt m.m eller om det är början på något positivt, något nytt. Oavsett det ska jag försöka mig på att motionera, trot eller ej men det ska tydligen vara den bästa och effektivaste medicinen mot "allt". Så kanske kan det hjälpa mot olustkänslor och annat skräp.