Hemma efter ett par dagar på landet. Metamina är på, skulle vara fyra gånger per dag, men hinner fortfarande inte med mer än tre. Vilket efter omständigheterna får anses vara ett mindre problem eftersom det verkar fungera som det ska.  Samma orsak som tidigare, vill kunna vara säker på att sova. För sent intag gjorde att jag var vaken till sent in på natten. Men eftersom jag sover bättre, och därmed längre på morgonen, hinner jag inte med morgondosen. Har  även höjt dosen, vilket jag gjorde på eget bevåg. Men det verkar vara rätt beslut. Pigg och relativt lugn. Däremot kan jag väl inte tycka att jag är speciellt "klar" i huvudet men det kanske kommer.

Hoppade över Metamina i går, julafton. Nog blir man pigg, men på de doser som jag äter just nu blir jag mest "frånkopplad". Det är ju fortfarande i uppstartsfasen, men jag har svårt att tänka mig att det blir annorlunda senare. Jag ska försöka, men lite skeptiskt är jag allt. Att hoppa över julafton handlade oxå om att kunna ta en snapps till maten. Märkte för ett par dagar sedan att alkohol och metamina inte är en bra kombination. Höll mig vaken halva natten. Tror också att stress är en negativ faktor. Det händer saker hela tiden och det ända som jag vill är att sitta still. Gör jag det har jag dock snart ingen familj kvar. I det avseende har Metamina inte fått den chans som den behöver.

Läste något på nätet tidigare som var rätt intressant och som beskrev ADHD. Det var en kille som beskrev det som om att hjärnan på en person med Adhd befinner sig ett lätt sovande tillstånd. Något som kroppen/hjärnan kompenserar för genom att ge ut adrenalin, något som gör att Adhd personligheter då kör på högvarv. Medicineringen gör att det kan lugnas ned. Med reservation för att jag missförstått något så verkar det vara en rätt "praktisk" förklaring till allmänntillståndet hos en person med Adhd.

Nu är det dags att ta en dos av metamina. Får se hur det går. En sak som jag märkt är att, trots att den lilla tid som gått, så är jag ngt. mer deppig. Behöver inte vara metamina, men om det ligger och skvalpar en dep. under allt, kanske man ska åtgärda denförst. Har pratat med läkare om detta, men kommer inte ihåg vad som sas. Samma läkare som hjälpte till med metimina dock så hon torde ha koll.

Hemma igen efter helg på landet. Skönt och komma bort, men....så typiskt....jag är inte riktigt säker på det här med effekten av Metamina. Är lite i obalans. Kan ha att göra med att jag sover bättre, trot eller ej, så jag hinner inte riktigt få i mig dagsdosen fördelad på fyra tillfällen. Tar jag det för sent på eftermiddagen riskerar jag inte få sova alls senare på natten. Förmodligen är det lite av varje som påverkar, julen stressar. Inte själva julstöket för det sköter min sambo, däremot de besök som måste göras, julklappar som måste handlas i kombination med osäkerhet inför jobbet. När det gäller det sistnämnda kan jag ju säga att jag inte klarar av att särskilja "riktigt" arbete från det här med arbetsträning. Blir lika uppvarvad som om det skulle vara skarpt läge. Trött är jag också på att inte känna mig tillfreds med tillvaron i allmänna ordalag. Allt känns tillfälligt, typiskt mig att missa livet trots att det pågår mitt under näsan...:/

Idag har det funkat bättre under eftermiddagen. Tror att det som behövdes var att täta upp mellan doserna något. Nu har det börjat gå ur kroppen och en lätt huvudvärk har infunnit sig. Tänker inte fylla på nu, behöver kunna sova i natt.

Jag har fått flera frågor om Metamina och Elvanse. Metamina tycks vara ett generellt mål för många med Adhd, och det är naturligtvis ok. Concerta, Ritalin mm. är ju inte att leka med om biverkningarna blir för stora. Jag hade även jag siktet inställt på Metamina innan Elvanse dök upp. Mitt problem med Elvanse var att Elvanse har en modifierad frisättning, dvs. stanar kvar längre i kroppen, fördelar jämt över dagen. Tillsammans med det faktum att lägsta dosen är rätt hög. Jag är, tror jag i brist på andra, bättre ord, allergisk mot höga doser av CS. Däremot har lägre doser visat sig fungera bra så länge jag inte höjer dem, då är det svårt att gå tillbaka till samma preparat igen. Vilket har hänt vid ett tillfälle, övriga CS har bara fått mig att må dåligt.

Poälngen är att Elvanse är ett bättre altarnativ för dig som klarar av modifierad frisättning och högre doser. Metamina ska ju ätas regelbundet över dagen, och alla som måste hålla tider, har adhd och asperger vet att det inte är det lättaste. Det är ju samma verksamma substans.   

Var vaken fram till strax efter tre inatt. Att följa upp det sista intaget vid sextiden på kvällen med ett par glas vin till middagen var nog ingen bra ide. Trodde nog att det skulle hjälpa med huvudvärken, det gjorde det inte och dessutom höll det mig uppe halva natten. Å det trots att jag egentligen bara ville sova och förberede med en specialare som fungerat vid tidigare tillfällen. 3 x 7,5 mg Imovan plus 200 mg Lyrica. Å jag vet, det är inte så kul att stå där med en halv näve full med piller av olika slag för att jag ska göra något som borde fungera ändå.  

Det som är mest jobbigt, när det inte funkar som det ska, är alla tankar som dycker upp. Det är så mycket förhoppningar knytna till Metamina, precis som till andra CS prepart, att det slutat vara en möjlig "räddning" avseende förmågan att koncentrera sig bättre, bli lugnare mer sammanhållen, till att bli något som ska lösa alllt som jag föreställler mig/upplever är är fel med mitt liv. Å naturligtvis fungerar det inte så. Men, problemet är att även om jag på ett sätt förstår detta så är mina erfarenheter att jag aldrig lyckas med att ta till mig detta.

Det jag tänker mig nu är att, och detta är som vanligt helt ovetenskapligt, att om man levet ett helt liv som varit lite"difust" i kanterna, avseende relationer, förmågan att tolka känslor, fatta beslut som för en vidare på en relativt säker väg m.m så lär ju knappast CS vara det som fixa allt (den delen ju väl kanske inte så ovetenskaplig, för mig veterligen finns det ju inget piller som fixar allt.......ännu....:)

Frågan blir då om det är meningnen jag , med utgångspunkt från det "lugn" som CS förhoppningsvis ska ge mig, ska försöka förändra de delar av mitt liv som inte fungerar. För om CS fungerar som det ska försvinner ju också det som har tagit mig fram i livet so far. och utan förändring kommer jag nog känna mig om möjligt ännu mer tom.

Jag är 43 år gammal, jag har dragits med detta i hela mitt liv, all den föreberedelse som skulle ha skett, uppväxt, stöd, utveckling, har visserligen skett, fast på sitt sätt och utan att förankra nödvändiga grundläggande saker. Men frågan är vad ska jag egentligen göra nu? Om CS fungerar bra,  kommer det bli tomt på driv eller åtminste mindre av det, vilket det nästan är ändå eftersom jag alltid går in i väggen, eller om det inte fungerar.....För jag vet att jag kommer bli tokig om det ska vara som förut, alltid längta bort, inte vara närvarande i situationen, aldrig klara av fokusera på sånt, ex. jobbsaker, som jag behöver göra för att tjäna de pengar som jag behöver för att överleva (även om jag aldrig förstått det där med pengar eller ens det där med att man måste vara på ett jobb).

Äsch, kanske bottnar allt detta i att jag ännu inte kommit till den punkt där jag till fullo har accepterat mina förutsättningar. Jag kan vara rätt duktig att rationellt, intelektuellt, förstå, men som med alla, tror jag, aspergare är implementering det som är svårt. Dessutom kämpar jag fortfarande hårt med föreställningen om att jag inte duger som jag är, att jag måste vara mer "normal", egentligen någon annan. Jag känner mig som, var de babianer? i Djungelboken som inte var nöjd med sin lott. Jag vill va som du, se ut som du, gå som du, det vill jag nu.... Fast det är Balo som sitter inne med både svaret och målet....  

Lanserar även ett nytt probjek i och med idag. Ett problem har varit att hitta utryckssätt som för mig självt fångar det som är problematiskt. Under en kategori kommer jag därför publicera mindre, kortare texter som ska fungera som en spegling av känsloupplevelsen för stunden. Inte i berättande, förklarande texter, utan i form av poesi.....jepp du läste rätt...jag ska skriva posei, lyrik eller vad du och jag nu ska kalla det. Obs, Inget lästvång och jag har nog inte blivit mer snurrig än tidigare, men jag tror att på ett eller annat sätt behöver jag fundera ut en ny strategi för att få ur mig lite skit, hopp och funderingar. Jag tror nog att jag kommer att kalla det för skrivterapi. Vi får se hur det går.    

Det är helt ok, tror jag. Huvudvärk under eftermiddagen, antingen rebound eller för låg dos syndrom. I vilket fall som helst så hoppas jag att det är bättre i morgon. Trött som attan, emotionell som bara den. The life of brian, the family guy, fick känslorna att flöda.....  För er som inte vet, så dör Brian i avsnittet....vilket fick mig att misstänka att jag är lite för trött. Kan ju iof bero på sista minuten inhandling av julklappar i eftermiddags....det är ju det där med planering.

Lyckades sova ordentligt i natt. Ställde in ett möte på morgonen och tog det lungt i stället. Helt rätt. Fyra gånger per dag är det tänkt att Metamina ska tas. Förmodligen för att det inte ska hinna gå ur kroppen, däremot är det krångligt som attan att komma ihåg det, så lite små missar har det blivit. Men, jag känner mig mycket piggare idag. Hoppas det forsätter så.