Efter tre år, total tid med olika ingrepp, så var det alltså dags i dag. Operation av näsan, fritt flöde av luft. Äntligen få bort den otrevliga känslan av inte få ordentligt med luft. Men nej. I informationsbroschyren stod att 2 timmar innan operationen fick man bara dricka klar vätska. Dvs. vatten. Mellan det att fastan påbörjas fram tills två timmar innan operationen inleds, vatten och annan dryck (ej alkohol förståss). Så tolkade jag det. Men mjölk i kaffet går ju förståss inte om man ska få narkos. Vilket jag inte visste. Så när jag väl kom till kliniken så fick jag vända hem igen efter det att sköterskan frågat vad jag druckit på morgonen. Jag svarade förståss kaffe med mjölk vilket fick narkosläkaren att säga nej. Å det är väl ok. Inte vill jag bli sövd om jag har något i kroppen som  kan störa narkosen. MEN jag vill inte vänta, den här gången sedan i MAJ, i onödan på grund av bristfällig information.

En fördel med antingen Aspergers eller Adhd,kommer inte ihåg vilken det var, är att man inte nödvändigtvis behöver ha så där jättemycket respekt för auktoriteter. Det har jag iof. men bara undantagsvis. Så länge det som sägs eller hävdas framstår som logiskt så är det ok, å ibland förstår man ju inte logiken, men det betyder ju inte att den inte finns där. Det sistnämda har jag lärt mig. Fast idag så framstod det så klart att det var en informationsmiss från klinikens sida. Tillsammans med ingen mat sedan i går kväll och allmänn anspänning och oror inför själva operationen drabbades jag av en liten explosion. Den opererande läkaren, som också är delägare i kliniken, fick sig en rejäl utskällning.

Klart har jag del i detta, men vad fan ska jag ha Adhd och Aspergers till om jag aldrig får skylla ifrån mig....;)  

I dag ska jag operera nästan. Börjar bli lätt nervös. Det är aldrig en bra sak, om än nödvändig, att bli nedsövd med narkos. Fast det är klart, det är ju inte världens mest komplicerade operation. Men å andra sidan dog en barndomskamrats chef för många år sedan i samband med en näsopperation mot snarkning. Tyvärr kommer jag inte ihåg varför vilket inte gör saken bättre. Det är nässkiljeväggen som gått ihop. Det började för drygt fem år sedan och jag har alltid upplevt det som jobbigt men eftersom de trodde att det var näsmusslan som krånglade har de senaste ingreppen varit inriktiade på det. När näskiljeväggen går ihop av olika anledningar blir det svårt med luftgenomströminngen i näsborrarna. Det är inte så att det inte går luft genom näsan, däremot upplevs det som om det inte gör det. Åtminstone inte i tillräckligt utsträckning.

I och med att jag ska börja jobba så har vi nu börjat skola in vår hund på dagis. Det går bra, lite spänt för honom bara att vara med så många hundar, men innehavaren av dagistet är rätt strikt. Utan att citera direkt är det " en strikt regim" som gäller. Hundarna sitter i boxar, när det inte är ute på promenad, tillsammans med sin grupp. När de inte är aktiviteter är det vila som gäller. Å det sker rätt handgripligt, vår hund som är lite van att göra som han vill, fick nu rätt skarpa tillsägelser att lägga sig, vilket han gjorde men blicken jag fick var rätt frågande. Jag förstår dock dagisföreståndaren, med 15 hundar att ta hand om gäller att alla drar åt samma håll. Min förhoppning är att hon inte visar sig vara en Cruella de Ville eller en Sweney Todd. Hon försäkrade mig att det aldrig hänt någon olycka, eller incident med slagsmål. Så jag tror, nog, på henne. Får se hur han mår efter ett tag. I går var han helt slut när han kom hem efter att ha varit där en halv dag.